Jag upplever denna bok som en retelling av Disneys lilla sjöjungfru fast ur en annan vinkel.
Kahlen(Ariel) är en siren, dömd till att lura ner människor i vattnet med sin röst, som är dödlig för alla som hör den. Eftersom varken hon eller hennes systrar åldras måste de byta boende med jämna mellanrum. Hon längtar efter ett annat liv och en dag träffar hon Akinli(Erik). Han är snäll, rolig och snygg allt som Kahlen nånsin har drömt om. De kommunicerar via skrivna lappar och snart har de fallit för varandra. Havet(häxan Ursula) är däremot inte beredd att släppa taget om Kahlen och gör allt för att behålla henne hos sig oavsett konsekvenserna…
Jag gillade den som underhållning. Det finns inga kraftiga toppar eller dalar utan den löper på i ett lugnt tempo. Min favorit prinsessa är Ariel och jag tyckte att det var superkul att leta efter likheterna. Hade nog älskat den då jag hade min värsta Ariel-period 🙂