Gone-serien av Michael Grant

Övergivna (del ett): En dag förändras allt i staden Perdido Beach i Kalifornien, USA.  Alla vuxna och de som är över femton år har försvunnit. De som är kvar är bara småbarn, spädbarn och yngre tonåringar. Runt staden finns en glänsande barriär som hindrar barnen att ta sig ifrån staden och det finns ingen kommunikationsmöjligheter, som tur är fungerar elen än så länge. De som är kvar måste nu kämpa för att överleva och lista ut vad som hänt med de som försvunnit. Mystiken tätnar när vissa av barnen inser att de har fått speciella förmågor.

Hunger (del två): Maten har nu börjat sina och sakta försvinna. Barnen som är kvar börjar svälta. Desperationen och missnöjet växer sig starkt.  I bakgrunden av alla mänskliga intriger har något farligt vaknat. En varelse som även den är oerhört hungrig. Spänningarna ökar och kaos hotar staden.

Lögner (del tre): Perdido Beach brinner, intrigerna har ökat och striderna blivit blodigare. Det blir inte lättare när någon som borde vara död återvänder och ett rykte om att döden är den enda vägen ut ur Zonen sprids som en löpeld. Livet är hårdare än någonsin och desperationen starkare. Mörkret är totalt och oerhört farligt.

Smitta (del fyra): Kan det bli värre än vad det är i Perdido Beach. Svaret är ja. Denna gång börjar det bli ont om dricksvatten. Sam, Jack, Dekka och Taylor sticker iväg på ett uppdrag för att se om det går att dricka Tramontusjöns vatten. Medan de är borta lyckas Drake fly från sin fångenskap och det verkar som att det inte finns någon som kan stoppa honom och hans planer. Allt blir ännu mer allvarligt när en del av barnen insjuknat i en dödlig sjukdom som gör att de bokstavligen hostar upp sina lungor. Vart finns hoppet?

Helt fantastisk serie. Spänningen är total och Michaels råa beskrivningar ger stundvis även mig mardrömmar, men är omöjlig att låta bli att läsa. En dystopisk serie som verkligen är en mardröm, kryper in på skinnet och tar mig till en ny skräcknivå. Jag är oerhört tacksam över att jag är en tålig läsare som älskar skräck 🙂

Intrigerna är realistiska och karaktärerna är alla olika individer som engagerar mig i deras berättelse. Jag kan känna hat, ilska, glädje, lycka och frustration tillsammans med dem. 

Tyvärr verkar det som om det inte kommer några flera svenska översättningar på de två sista böckerna på mycket länge. Om det överhuvudtaget kommer några fler. Ryktet säger tyvärr att bokförlaget kommer att skippa de sista delarna, vilket gör mig både frustrerad och butter! Men jag hoppas fortfarande på att de ska ändra sig, ta sitt förnuft till fånga och avsluta det de har på börjat. Om inte nu så kanske efter att filmen har visats.

Åska och dunder!