Detta är första delen i en serie om tre barn som hamnar på en gård, Himmelsfrid. En gård som drivs av ett par elaka fosterföräldrar. Något som alla tre barnen har gemensamt är att deras mammor har blivit dömda till fängelse för mord. Alla tre tror de att deras mammor är oskyldigt dömda.
Varken gården eller fosterföräldrarna lever upp till namnet. Barnen Amir, Lo och Vidar får utstå både fysisk och psykisk misshandel av fosterföräldrarna. Gården ser ut som ett fängelse och de hatar sin tillvaro där, en kamp för friheten tar sin början när de bestämmer sig för att fly.
Pascale skriver rakt och enkelt om magi, vänskap, svek och lojalitet. Bakom magin och fantasin så kan jag se små glimtar av en dyster och hemsk verklighet, en verklighet som tyvärr är en vardag för många fosterbarn.
Jag hade älskat boken om jag hade varit en aning yngre.