Delirium:
I denna bok får jag lära känna den unga och försiktiga Lena som bor i ett samhälle där uttryck för sina känslor är förbjudet och där kärleken klassas som en sjukdom som skall botas. Allt för mänsklighetens bästa! Lena har ivrigt räkna ned dagarna tills den dag hon ska få sitt botemedel mot den skamliga sjukdomen kärleken. Men innan den dagen kommer blir hon förälskad i Alex och alla hennes värderingar vänds upp och ned.
Oerhört bra och omöjlig att släppa. Lauren skrev in mig i en dystopisk värld som gjorde mig rädd, förväntansfull, arg, hoppfull och nyfiken på en och samma gång. En riktig läsvärd underhållning
Pandemonium:
Mellan nutid och dåtid får jag följa Lenas flykt och kamp mot det förtryckande samhället. Hon har självklart även gått med i en motståndsrörelse som inte tvekar att utnyttja en av sina egna eller använda sig av osjysta metoder, allt i strävan efter att störta regimen.
Hemligheterna blir tyngre
Sveken hårdare
Frågorna fler
och ett triangeldrama skapas.
Denna gång har jag lättare att släppa ifrån mig boken och göra något annat istället. Det var först i slutet som Lauren lyckas fånga mitt intresse igen, men då var det slut på boken och jag börjar känna av en gnagande tomhet och oro. Vart är denna serie på väg egentligen? Vad hände? Men jag har fortfarande hoppet kvar att tredje boken ska bli bra.
Rekviem:
Lena har nu blivit ännu tuffare och tvekar inte att göra allt hon kan för att rädda dem hon älskar oavsett konsekvenserna. Denna gång får jag inte bara följa med Lena på hennes upptåg utan även ta del av hennes bästa vän Hanas historia som är stundvis väldigt tragisk.
Lämnar mig med en bitter eftersmak i munnen och mina förhoppningar grusades likt sand under fötterna. Lauren började bra med serien och därav den stora besvikelsen efter sista delen. Alla frågorna som har byggts upp under tiden som jag läst blir obesvarade och ett bra avslut på serien saknas 🙁